Adrian Joyce (Renovate Europe): «Epe laburrean Opengela eredua EBn errepikatzea oso lagungarria izango litzateke Berritze Olatuaren helburuak lortzeko»

Adrian Joyce (Renovate Europe): «Epe laburrean Opengela eredua EBn errepikatzea oso lagungarria izango litzateke Berritze Olatuaren helburuak lortzeko»

Adrian Joyce, Efficient Buildings Europe erakundeko idazkari nagusia eta Renovate Europe kanpainaren zuzendaria, Opengelako Aholku Batzordeko adituetako bat da. Dublingo University Collegen titulatutako arkitekto profesionala 1984an eta 17 urtez sektore pribatuan lan egin du.

Elkarrizketa honetan, Joycek Renovate Europe zertan datzan eta zein helburu dituen azaldu du; eraikuntzaren sektoreak Eraikinen Eraginkortasun Energetikoari buruzko Zuzentarauaren (EPBD) aldaketarekin dituen erronkei buruz hitz egin du, eta Opengela ereduak Europan hainbesteko arrakasta izateko dituen arrazoiak zerrendatu ditu.

Renovate Europeko zuzendaria zara, Opengelako Aholku Batzordea osatzen duten nazioarteko erakundeetako bat. Azalduko zeniguke zehatzago zertan datzan kanpaina hau?

Renovate Europe, 2011n sortua, komunikazio politikoko kanpaina bat da, Europar Batasuneko estatu kide guztietan energia-berrikuntza sakona azkar bizkortzea eskatzeko helburua duena, urteko berritze-tasa urteko % 3ra irits dadin eta 2050. urtera arte bere horretan iraun dezan.

Zenbait industriak zuzendutako kanpainak eraikuntza-sektoreko alderdi interesdun ugaritako 51 bazkideren babesa du. Horien artean daude Efficient Buildings Europe erakundeko kide diren enpresak, kanpaina babesten duen erakunde juridikoa baita; EBko hainbat industria-elkarte; hirietako sareak, ikerketa-erakundeak; sindikatuak eta 18 bazkide nazional.

Kanpainako ekintzak berrikuntza energetiko sakon batek pertsonei, enpresei eta, oro har, gizarteari ekarriko lizkiekeen onura anitzen sustapenaren ingurukoak dira. Horien artean, onura sozialak, ekonomikoak eta ingurumenekoak sartzen dira, hala nola barneko ingurumen-kalitatea hobetzea, kalitatezko tokiko lanpostuak sortzea eta berotegi-efektuko gasen emisioak nabarmen murriztea.

Zein da eraikuntzaren sektorearen erronkarik handiena, oro har, eta aldatu berri den Eraikinen Eraginkortasun Energetikoari buruzko Zuzentarauaren (EPBD) arabera?

Gure helburua lortzeko erronkarik handiena da eraikinen jabeek ez dutela motibaziorik horiek berritzeko eskatzeko. Esparru juridikoa badago, ezagutza teknikoak badaude, finantzaketa eskuragarri dago eta, hala ere, energia-berrikuntzaren indizea oso txikia da oraindik. Horren arrazoia izan daiteke berrikuntzaren onurei buruzko kontzientziazio-maila baxuegia dela, edo jabeak beldur direla energia-berrikuntza sakon bati ekiteko konplexutasunaz.

EPBDren berrikuspenak erronka hori onartzen du eta bere klausuletan neurri berritzaile batzuk sartuz aurre egiten saiatzen da. Besteak beste, estatu kide bakoitzak Eraikinak Berritzeko Plan Nazional bat (NBRP, ingelesezko sigletan) egin behar du. Plan horretan, estatu kidearen eraikin-parkeak 2050ean zero emisioen estandarra lortzeko ekintzak eta egutegia jaso behar dira. Eraikin komertzial eta publikoen kasuan, horrek esan nahi du etorkizun hurbilean eraginkortasun energetikoari buruzko nahitaezko gutxieneko arau batzuk bete behar direla eraikinean data zehatzetan.

Bizitegi-eraikinen kasuan, estatu kideei eskatzen zaie, etorkizuneko data jakin baterako batez besteko energia-eraginkortasuna ehuneko finko batean hobetzea.

EPBDk eskatzen du estatu kide guztiek sar ditzatela NBRPak prestatzeko eragina izan duten alderdien ikuspuntuak eta esperientzia, eta Renovate Europek bermatu nahi du bere kideek bitartekoak aurkituko dituztela estatu kide guztietan haien ahotsak entzun ditzaten NBRPak prestatzen diren bitartean. Gure ustez, zenbat eta adostuagoa izan NBRPen edukia, orduan eta aukera gehiago izango dira berrikuntza energetikoa areagotzeko.

Zure ustez, zeintzuk dira Opengela eredua Bruselan hain harrera ona izateko arrazoi nagusiak? Zein alderditan da inspiratzailea?

Opengela eredua ondo hartu dute Bruselako alderdi interesatuek, jabearen ‘bidaia’ baitu ardatz nagusi. Ereduak arretaz aztertu zituen eskualdeko bizi-baldintzak eta, urteen poderioz, konturatu zen leihatila fisiko bakarrak sortzea izango zela eraikinen jabeengana iristeko modurik onena. Hortik aurrera, leihatila horietako batzuk sortu ziren berritzeko premia handiena zegoen lekuetan.

Opengela ereduaren ezaugarri horretatik harago, tokiko administrazioa konturatu zen eraikinen parkearen egoerari buruzko datu hobeak eta zehatzagoak izateak nabarmen lagunduko ziola bizitegi-eraikinen berritzeko plangintza handiagoa egiten, parkea bere administrazio-eremuaren barruan egonda. Behar horri erantzuteko, proiektuak enpresa berritzaile bati eskatu zion eskualdeko eraikinen mapa bat egiteko, sateliteko datuak erabiliz etxe parkearen errendimenduaren kalifikazio energetiko birtualak egiteko.

Ondoren, urrats benetan berritzaile batean, energia-errendimenduaren mapaketa birtualean oinarritutako ariketa bati ekin dio proiektuak. Epe luzerako helburuak lortzeko eskaneatu ziren eraikin guztiak energetikoki berritzeko beharrezkoa izango litzatekeen ahalegina proiektatzea du helburu. Horretarako, zenbat produktu eta material beharko ziren kalkulatu zen. Horrek bermeak ematen dizkie ekoizleei haien produktuen etorkizuneko merkatuari buruz, eta ekoizpen-instalazioak segurtasunez eta konfiantzaz handitzeko aukera ematen die.

Zergatik sustatzen ditu Europako Batzordeak gero eta leihatila bakarreko proiektu gehiago, hala nola BIRTUOSS (Opengela eredua)?

Hitz gutxitan, Europako Batzordeak egiaztatu du Opengela bezalako proiektuek proposatutako eta aplikatutako leihatila bakarraren ereduak funtzionatzen duela. Berritzeko betebeharrak bete behar dituzten jabeek, enpresek eta toki-administrazioek aintzat hartzen dituzte.

Opengelak gehien behar diren lekuetan kokatutako leihatila fisiko bakarren eraginkortasunari buruz bildutako probak bereziki sinesgarriak izan dira, argi eta garbi erakutsi baitute online zerbitzuak ezin direla mundu osora iritsi eta ezin dutela beharrezko prestazio-sorta guztia eman eraikinen jabeei berritze prozesuan konfiantza emateko.

Zenbateraino da garrantzitsua alderdi interesdunen arteko lankidetza, BIRTUOSSekin (Opengela eredua) gertatzen den bezala?

Eraginpeko alderdi interesdun guztien arteko lankidetzak funtsezko garrantzia du, adierazi den bezala. Berrikuntza sakonaren ezaugarriak sakon aztertzeko beste batzuekin konprometitzeko gai izateak oztopoak hausten ditu, ezagutza areagotzen du eta berritze prozesuan konfiantza sortzen du. Tokiko kontaktu hori eta elkarrizketa partekatuak gabe, energia-berrikuntzarekin zerikusia duen guztia etsigarria eta eskuraezina izan daiteke.

Horri gehitzen bazaio erakunde publikoen eta enpresen arteko trukeen hazkundea elkarte publiko-pribatu baten espirituan, formula berehala bihurtzen da konbinazio irabazle.

Opengelak tresna berritzaileak sustatu ditu, hala nola Eraikinaren Pasaportea eta Koaderno Digitala, Kataluniako Unibertsitate Politeknikoak Cíclica Arquitectura SCCLrekin lankidetzan garatutakoak. Zure ustez, zer garrantzi du ekimen horiek garatzeak energia eraginkortasunez erabiltzeko eta eraikinak birgaitzeko?

Ikuspegi berritzaile horren erabilerak administrazioen eta eraikinen jabeen zama arindu du. Dagoeneko ez da beharrezkoa onibar bakoitza bisitatzea plangintza-fasean. Izan ere, ‘hand-off’ ikuspegi digitalak informazio baliotsua ematen du azkarrago eta plangintza-prozesuaren fase goiztiarragoan, eta horrek erabakiak azkartu eta lehentasun-ordena bat ezartzea ahalbidetzen du, lehenik eta behin landu behar diren eraikin edo auzoei dagokienez.

Ikuspegi hori garatzea eta beste estatu kide batzuetara zabaltzea erabakigarria izango da EBk epe ertain eta luzera dituen energia- eta klima-helburuak betetzeko behar duen % 3ko energia-berrikuntza sakonaren tasa lortu nahi badugu.

Epe laburrean Europa mailan Opengela eredua errepikatzeak Berriztapen Olatua bizkortu dezakeela uste duzu? Eta zein litzateke erantzuteko modurik onena?

Bai, ziur nago Opengela eredua EBko gainerako estatu kideetan epe laburrean errepikatzea oso lagungarria izango litzatekeela Berrikuntza Olatuaren helburuak lortzeko. Prozesu horretako lehen urratsa EPBDren birmoldaketari esker lortu da, estatu kideei eskatzen baitzaie haien lurraldeetan geografikoki ondo banatutako leihatila bakarren sare bat ezartzea.

Beste estatu kide batzuek Opengela eredua aztertu ahala, konturatuko dira egituran eta/edo emandako zerbitzuetan zenbait aldaketa egin beharko direla, nazioko edo tokiko ezaugarriak islatzeko. Beraz, oso baliagarria izango litzateke ereduaren oinarrizko ezaugarrien deskribapen bat egitea, beti edozein sare berritan sartu beharko liratekenak.

Amaitzeko, Opengelako bazkideei EBko beste lurralde batzuetara hedatzean arrakasta handia opa nahi diet.

OPENGELA NEWSLETTER

JASO ITZAZU OPENGELAREKIN LOTUTAKO ALBISTE GUZTIAK
Europar Batasunak kofinantzatua. Adierazitako ikuspuntuak eta iritziak egileenak baino ez dira, eta ez dituzte nahitaez EBrenak edo CINEArenak islatzen. Europar Batasuna eta finantzaketa-agintaritza ezin dira horien erantzuletzat jo.

Adrian Joyce (Renovate Europe): “Reproducir el modelo Opengela en la UE a corto plazo sería de gran ayuda para conseguir los objetivos de la Ola de Renovación”

Adrian Joyce (Renovate Europe): “Reproducir el modelo Opengela en la UE a corto plazo sería de gran ayuda para conseguir los objetivos de la Ola de Renovación”

Adrian Joyce, secretario general de Efficient Buildings Europe, y director de la campaña Renovate Europe, es uno de los expertos miembros del Consejo Asesor de Opengela. Arquitecto profesional titulado por el University College de Dublín en 1984, ha trabajado 17 años en el sector privado.

En esta entrevista Joyce explica en qué consiste Renovate Europe y cuáles son sus objetivos; habla de los retos a los que se enfrenta el sector de la construcción con la reciente modificación de la Directiva de Eficiencia Energética de los Edificios (EPBD) y desgrana las razones por las que el modelo Opengela está teniendo tanto éxito a nivel europeo.

Usted es el director de Renovate Europe, una de las organizaciones internacionales que forman parte del Consejo Asesor de Opengela. ¿Podría explicarnos con más detalle en qué consiste esta campaña?

Renovate Europe, fundada en 2011, es una campaña de comunicación política cuyo objetivo es reclamar la rápida aceleración de la renovación energética profunda en todos los Estados miembros de la UE para que la tasa anual de renovación profunda alcance el 3% anual y se mantenga como tal hasta el año 2050.

La campaña, dirigida por diferentes industrias, cuenta con el apoyo de 51 socios de una amplia gama de partes interesadas del sector de la construcción. Entre ellos se encuentran las empresas miembros de Efficient Buildings Europe, que es la entidad jurídica que respalda la campaña; varias asociaciones industriales de la UE; redes de ciudades, organizaciones de investigación; sindicatos y 18 socios nacionales.

Las acciones de la campaña giran en torno a la promoción de los múltiples beneficios que una profunda renovación energética aportaría a las personas, a las empresas y a la sociedad en general. Entre ellos se incluyen beneficios sociales, económicos y medioambientales que van desde la mejora de la calidad ambiental interior hasta la creación de puestos de trabajo locales de calidad y una reducción significativa de las emisiones de gases de efecto invernadero.

¿Cuál es el mayor reto del sector de la construcción en general y según la Directiva de Eficiencia Energética de los Edificios (EPBD) modificada recientemente?

El mayor reto para la consecución de nuestro objetivo es la falta de motivación de los propietarios de edificios para solicitar la renovación de estos. El marco jurídico existe, los conocimientos técnicos existen, la financiación está disponible y, sin embargo, el índice de renovación energética sigue siendo terriblemente bajo. Esto puede deberse a que el nivel de concienciación sobre los beneficios de la renovación es demasiado bajo, o a que los propietarios temen la complejidad de emprender una profunda renovación energética.

La revisión de la EPBD reconoce este reto e intenta abordarlo mediante la introducción de varias medidas novedosas en sus cláusulas. Entre ellas se encuentra el requisito de que cada Estado miembro elabore un Plan Nacional de Renovación de Edificios (NBRP, por sus siglas en inglés) que contenga las acciones y el calendario mediante los cuales el parque de edificios del Estado miembro alcanzará el estándar de emisiones cero en 2050. En el caso de los edificios comerciales y públicos, esto significa que deben alcanzarse unas normas mínimas obligatorias de eficiencia energética en el edificio en fechas fijas en un futuro próximo.

En el caso de los edificios residenciales, se exige a los Estados miembros que mejoren la eficiencia energética media en un porcentaje fijo para una fecha determinada en el futuro.

La EPBD exige que todos los Estados miembros incorporen los puntos de vista y la experiencia de las partes interesadas afectadas en la preparación de los NBRP y Renovate Europe tiene la intención de garantizar que sus socios encuentren los medios para que sus voces sean escuchadas en todos los Estados miembros mientras se preparan los NBRP. En nuestra opinión, cuanto más consensuado sea el contenido de los NBRP, mayores serán las posibilidades de que aumente la renovación energética.

¿Cuáles cree que son las principales razones por las que el modelo Opengela está teniendo tan buena acogida en Bruselas? ¿En qué aspectos es inspirador?

El modelo Opengela ha sido bien acogido entre las partes interesadas de Bruselas porque está estructurado teniendo como eje central el ‘viaje’ del propietario. El modelo examinó detenidamente las condiciones de vida en la región y, a lo largo de varios años, se dio cuenta de que la creación de ventanillas únicas físicas sería la mejor manera de llegar a los propietarios de edificios. A partir de ahí, se crearon varias de estas ventanillas en los lugares donde la necesidad de renovación era mayor.

Más allá de esta característica del modelo Opengela, la administración local se dio cuenta de que disponer de datos mejores y más detallados sobre el estado del parque de edificios le ayudaría significativamente a planificar una renovación más amplia del parque de edificios residenciales dentro de su área administrativa. Para responder a esta necesidad, el proyecto encargó a una empresa innovadora que elaborara un mapa de los edificios de la Región utilizando datos de satélite para elaborar calificaciones energéticas virtuales del rendimiento del parque inmobiliario.

A continuación, en un paso verdaderamente innovador, el proyecto ha emprendido un ejercicio basado en el mapeo virtual del rendimiento energético, para proyectar el esfuerzo que sería necesario para renovar energéticamente todos los edificios que fueron escaneados para alcanzar los objetivos a largo plazo. Para ello se calculó la cantidad de productos y materiales que se necesitarían. Esto aporta garantías a los fabricantes sobre el futuro mercado de sus productos y les permite acometer la ampliación de sus instalaciones de producción con seguridad y confianza.

¿Por qué la Comisión Europea promueve cada vez más proyectos de ventanilla única como BIRTUOSS (modelo Opengela)?

En pocas palabras, la Comisión Europea ha comprobado que el modelo de ventanilla única propuesto y aplicado por proyectos como Opengela funciona. Son apreciados por los propietarios, por las empresas y por las administraciones locales que deben cumplir las obligaciones de renovación.

Las pruebas reunidas por Opengela sobre la eficacia de las ventanillas únicas físicas situadas donde más se necesitan han sido especialmente convincentes, ya que han demostrado claramente que los servicios online no pueden llegar a todo el mundo ni prestar toda la gama de prestaciones necesarias para dar confianza a los propietarios de edificios en el proceso de renovación.

¿Hasta qué punto es importante la colaboración entre las distintas partes interesadas, como ocurre con BIRTUOSS (modelo Opengela)?

La colaboración entre todas las partes interesadas afectadas reviste una importancia fundamental, como ya se ha indicado. Ser capaz de comprometerse con otros para explorar en profundidad las características de la renovación profunda rompe barreras, aumenta el conocimiento y crea confianza en el proceso de renovación. Sin este contacto local y los diálogos compartidos, todo lo relacionado con la renovación energética puede parecer desalentador e inaccesible.

Si a esto se añade el aumento de los intercambios entre organismos públicos y empresas en el espíritu de una asociación público-privada, la fórmula se convierte rápidamente en una combinación ganadora.

Opengela ha promovido herramientas innovadoras como el Pasaporte del Edificio y el Cuaderno Digital desarrollados por la Universidad Politécnica de Cataluña en colaboración con Cíclica Arquitectura SCCL, ¿qué importancia cree que tiene el desarrollo de estas iniciativas para el uso eficiente de la energía y la rehabilitación de edificios?

El uso de este enfoque innovador ha aliviado la carga tanto de las administraciones como de los propietarios de edificios. Ya no es necesario visitar cada propiedad durante la fase de planificación. De hecho, el enfoque digital ‘hand-off’ proporciona información valiosa con mayor rapidez y en una fase más temprana del proceso de planificación, lo que acelera la toma de decisiones y permite establecer un orden de prioridades en cuanto a los edificios o barrios que deben abordarse en primer lugar.

Desarrollar este enfoque y extenderlo a otros Estados miembros será crucial si queremos alcanzar la tasa de renovación energética profunda del 3% que la UE necesita para cumplir sus objetivos energéticos y climáticos a medio y largo plazo.

¿Cree que replicar el modelo Opengela a nivel europeo a corto plazo podría acelerar la Ola de Renovación? ¿Y cuál sería la mejor manera de replicarlo?

Sí, estoy convencido de que reproducir el modelo Opengela en los demás Estados miembros de la UE a corto plazo sería de gran ayuda para la consecución de los objetivos de la Ola de Renovación, y el primer paso en ese proceso se ha logrado gracias a la remodelación de la EPBD, ya que se exige a los Estados miembros que establezcan una red de ventanillas únicas en sus territorios que esté bien repartida geográficamente.

A medida que otros Estados miembros vayan estudiando el modelo Opengela, se darán cuenta de que será necesario introducir ciertas modificaciones en la estructura y/o en los servicios prestados para reflejar las características nacionales o locales. Por lo tanto, sería muy útil establecer una descripción de las características básicas esenciales del modelo que deberían incluirse siempre en cualquier red nueva.

Para terminar, me gustaría desear a los socios de Opengela mucho éxito en su expansión a otros territorios de la UE.

OPENGELA NEWSLETTER

Recibe todas las noticias relacionadas con Opengela.
Co-financiado por la Unión Europea. Los puntos de vista y opiniones expresadas son únicamente los de sus autores y no reflejan necesariamente los de la UE o CINEA. Ni la Unión Europea ni la autoridad financiadora pueden ser consideradas responsables de ellos.

A summer course provides guidelines for neighbourhoods to generate, manage and consume their own energy

  • Organised by the GAIA cluster and in collaboration with the partners of the BIRTUOSS project (Opengela Programme), the UPV/EHU International Summer Course on Energy Communities was held in Bilbao and Urdaibai.
  • Success stories of energy communities established across Europe were presented and the need to empower citizens and stakeholders to get involved in such projects was discussed.

The UPV/EHU’s International Summer Course on Energy Communities, whose main focus is empowerment through sustainable energy, was held in Bilbao, Gernika-Lumo and Forua on 4 and 5 July. It explored the transformative potential of energy-positive neighbourhoods as the seeds of decarbonised and sustainable cities.

Attendees have been immersed in the opportunities offered by proximity offices, addressing theories, practical strategies and tangible experiences through test benches involving stakeholders in urban regeneration processes. In addition, there have been guided visits to successful cases such as the ‘Otxar Opengela’ in Otxarkoaga (Bilbao) and the Tek San Fidel energy community in Gernika-Lumo (Biscay).

The main objective of this course was to provide participants with an in-depth understanding of energy communities as an innovative model for sustainable energy generation and management. Once finished, they would be able to lead energy districts initiatives, as well as applying practical and sustainable solutions in their own environments.

The opening session was led by Ignacio de la Puerta, director of Territorial Planning and Urban Agenda of the Basque Government and leader of the BIRTUOSS project (Opengela programme); Momir Tabakovic, professor and researcher at the University of Applied Sciences Technikum Wien, and Jokin Garatea, director of the summer course and international head of GAIA.

De la Puerta opened the summer course with a perspective from public administration and governmental work on the extension of the model developed with the Opengela programme in the Basque Country. He also stated that «energy communities and positive energy districts are at the forefront of the energy transition, and that «these concepts imply that local communities generate, manage and consume energy in a sustainable way». The aim is to achieve «friendly, liveable and digital neighbourhoods» with «shared energy production facilities in neighbourhoods that turn them into positive energy districts», generating new opportunities for economic activity located in the neighbourhood itself, such as coworking spaces, which will have an impact on their revitalisation.

Tabakovic presented the example of energy communities and districts within the Prolight project, of which he is the coordinator. It aims to empower citizens in the participating districts to become active and responsible partners in the necessary low-carbon transition. These six demo districts are located in Vienna, Milano, Gernika-Lumo, Vaasa (Finland), Matosinhos (Portugal) and Kozani (Greece). In four districts (Gernika-Lumo, Milan, Matonsinhos and Kozani), preliminary conclusions have already been reached.

Garatea said that, in the context of energy efficiency, living labs play a crucial role in testing and refining innovative technologies and strategies for energy renovation. They provide a dynamic environment for experimentation, learning and scaling up successful practices.

Afterwards, the principles and advantages of proximity offices, working as one-stop shops for energy sustainability, were explored by Txari Vallejo, architect of Bilbao Municipal Housing; Nagore Urrutia, from the CAVIAR UPV/EHU research group, and Michael Heidenreich, from the Department of Renewable Energies of the University of Applied Sciences Technikum Wien. Case studies highlighting the tangible benefits and best practices linked to the BIRTUOSS (Opengela programme) and Prolight projects were presented.

Vallejo explained the principles of the Opengela programme approach, its application in different contexts and the results achieved through its implementation. This methodology underlines the importance of community participation, tailor-made solutions and the use of local resources. She also described the case of Otxarkoaga in Bilbao, with its proximity office, called Otxar Opengela. «We want this neighbourhood to become the centre of urban regeneration in Bilbao and an example for everyone,» she emphasised. In terms of renewable energies, she spoke of the installation of between 18 and 24 photovoltaic panels in Otxarkoaga, in one of the buildings on Txotena street.

Urrutia explained that in urban regeneration most of the building works are energy related. «It is good to focus on passive solutions, on the architecture of buildings. In fact, it is the most democratic solution we can offer as it is for everyone,» she said. There are also active solutions, which improve energy efficiency in thermal conditioning and allow greater control of indoor temperatures.

However, Urrutia warned that there is still an energy gap in Spain caused mainly by inaccurate physical modelling of buildings and tenant behaviour. This is where one-stop shops or proximity offices become an essential element, as they can empower and raise awareness of energy use among neighbours. She also emphasised the importance of courses on energy use in everyday life.

Heidenreich, who is involved in the Prolight project, also spoke about the one-stop shops, which, according to him, «should offer comprehensive advice on energy efficiency and solar projects, covering both technical and administrative aspects», as «the term energy community is a recent development and needs to be made known to people».

Jokin Garatea and Irene Bertolami, researcher at Eurac Research, shared experiences in the creation of energy communities and discussed strategies for participation and identification of multiple benefits for citizens and neighbourhoods.

Both agreed on the importance of communication and acceptance of these projects by citizens and stakeholders to get involved in them. They must feel that they are part of these energy communities and experience first-hand the positive impacts of the project. Garatea gave the example of Tek San Fidel in Gernika, a Prolight project, in which, through a cultural and creative approach, it has managed to involve citizens through collaborators such as San Fidel School and Kultur Etxea, which are part of the initiative.

Alessandro Rancati, from the EU Policy Lab and expert on the New European Bauhaus; Matina Di Gallo, project manager at Planet Idea, and Paula Ferrando, project analyst at GNE Finance, spoke about the importance of community participation in the success of neighbourhoods.

Rancati warned that a neighbourhood is a «complex adaptive system» where response cannot be predicted based on rational parameters, that it is based on co-evolution and where the «hidden talents» of the community cannot be predicted. Thus, there may be cultural differences, conflicts of interests and priorities, pre-existing conditions and unexpected events. He also mentioned the need to communicate, but with a learning purpose, that no governance model is perfect and that transparency, which is sometimes financially costly, needs to be underpinned by trust.

Di Gallo presented the D2FX project, developed by Planet Smart City, in which innovative initiatives such as gamification are carried out to actively involve residents in energy management and in which they receive rewards, thus fostering unity and demonstrating that individual efforts benefit everyone.

Ferrando explained the SHAPE-EU project and gave four examples of projects that have served as inspiration for others, such as Vilawatt in Viladecans; the energy community in Luče (Slovenia), the first to be developed in the country; the Watteco cooperative in Catalonia, which helps families and communities to achieve energy self-sufficiency, and Las Naves Brillen in Valencia.

In the last talk of the day, Pablo Agustín, researcher at TECNALIA Research and Innovation, and Noelia Ortiz, technical director of BUILD:INN, explored the potential of renewable energies at district level; they presented several innovative 360º technological solutions and materials for housing renovation to build energy positive neighbourhoods and the successful application in EU projects such as BIRTUOSS and drOp (specifically in the Santa Ana neighbourhood in Ermua).

The second day of the course took place in Gernika, specifically in the auditorium of the San Fidel School, with a visit to the school’s local energy community, called TEK San Fidel. It has 200 photovoltaic panels that occupy a surface area of 600 m2 and allow 150 homes and businesses in the area to consume renewable energy and reduce their electricity bills. It also avoids the emission of 885 tonnes of CO2 per year, equivalent to planting 3,500 CO2-absorbing trees for 25 years.

Afterwards, the context of the energy communities in the Urdaibai Biosphere Reserve was explored by Jose Maria Gorroño, Mayor of Gernika-Lumo; Mikel Magunazelaia, Mayor of Forua, and Javier Zuazola, commercial director of EDINOR, through practical cases that highlight demonstrable benefits.

To conclude, Ugaitz Gaztelu, co-founder of View arkitektura and professor at the University of the Basque Country; Jokin Garatea, Sustainability Councillor of Forua, and Alba Juncal, from the CAVIAR UPV/EHU research group, discussed sustainability and scalability to build positive energy neighbourhoods. Thus, they talked about sustainable renovation models for energy efficiency; the adoption of nature-based solutions in the area, and more specifically, the EU iCOSHELL project, and good practices of positive energy neighbourhoods.

Once the lectures were over, the participants put into practice everything they had learnt through a joint artistic work and visited energy efficiency projects and nature-based solutions in Forua.

OPENGELA NEWSLETTER

Receive all news related to Opengela
Co-funded by the European Union. The views and opinions expressed are solely those of the authors and do not necessarily reflect those of the EU or CINEA. Neither the European Union nor the funding authority can be held responsible for them.

Udako ikastaro batek auzoek beren energia sortzeko, kudeatzeko eta kontsumitzeko jarraibideak ematen ditu

  • GAIA klusterrak antolatuta eta BIRTUOSS (Opengela programa) proiektuko bazkideekin lankidetzan, Energia-komunitateei buruzko EHUren Udako Nazioarteko Ikastaroa Bilbon eta Urdaibain egin da.
  • Europa osoan ezarritako energia-komunitateen arrakasta-kasuak aurkeztu dira, eta herritarrak eta stakeholder-ak ahalduntzeko beharra aztertu da, horrelako proiektuetan inplikatze daitezen.

Uztailaren 4an eta 5ean, Bilbo, Gernika-Lumo eta Foruaren artean, Energia-komunitateei buruzko EHUren Udako Nazioarteko Ikastaroa egin da. Ikastaro horren ardatz nagusia energia iraunkorraren bidezko ahalduntzea da. Bertan, energetikoki positiboak diren auzoek hiri deskarbonizatuen eta jasangarrien hazi gisa duten ahalmen eraldatzailea aztertu da.

Bertaratutakoak hurbileko bulegoek eskaintzen dituzten aukeretan murgildu dira, teoriak, estrategia praktikoak eta esperientzia errealak landuz, hiria berroneratzeko prozesuetan interesa duten alderdiek parte hartu duten proba-bankuen bidez. Gainera, bisita gidatuak egin dira kasu arrakastatsuetara, hala nola Otxarkoagako ‘Otxar Opengela’ Bilbon eta Tek San Fidel energia-komunitatea Gernika-Lumon.

Ikastaro honen helburu nagusia parte-hartzaileei energia-komunitateen ezagutza sakona ematea zen, energia sortzeko eta modu iraunkorrean kudeatzeko eredu berritzaile gisa. Amaitutakoan, auzo energetikoetako ekimenen buru izateko gaituta egongo lirateke, beren inguruneetan irtenbide praktiko eta iraunkorrak aplikatuz.

Inaugurazio-jardunaldia gidatu zuten Ignacio de la Puerta Eusko Jaurlaritzako Lurralde Plangintzaren eta Hiri Agendaren zuzendari eta BIRTUOSS (Opengela Programa) proiektuaren liderrak; Momir Tabakovic Technikum Wien Zientzia Aplikatuen Unibertsitateko irakasle eta ikertzaileak; eta Jokin Garatea udako ikastaroaren zuzendari eta GAIAko nazioarteko arduradunak.

De la Puertak udako ikastaroa ireki zuen, administrazio publikoaren eta gobernuaren ikuspegitik, Opengela programarekin garatutako eredua Euskadin hedatzeko. Era berean, baieztatu zuen «energia-komunitateak eta energia-barruti positiboak trantsizio energetikoaren abangoardia direla, eta kontzeptu horiek tokiko komunitateek energia modu iraunkorrean sortzea, kudeatzea eta kontsumitzea dakartela». Helburua da «auzo lagunkoiak, bizigarriak eta digitalak» lortzea, «energia-balantze positiboko auzo bihurtzen dituzten auzoetan energia ekoizteko instalazio partekatuekin». Horrela, auzoan bertan hori biziberritzen lagunduko duten jarduera ekonomikorako aukera berriak sortuz, hala nola coworking-guneak.

Tabakovicek Prolight proiektuaren barruan dauden energia-komunitate eta -barrutien adibidea azaldu zuen. Helburua da parte hartzen duten barrutietako herritarrak gaitzea bazkide aktibo eta karbono gutxi isurtzeko beharrezko trantsizioaren arduradun bihur daitezen. Sei erakustbarruti horiek Vienan, Milanen, Gernikan, Vaasan (Finlandia), Matosinhosen (Portugal) eta Kozanin (Grezia) daude. Hare gehiago, lau barrutitan (Gernika, Milan, Matonsinhos eta Kozani) aurretiazko ondorioak atera dituzte.

Garateak esan zuen, eraginkortasun energetikoaren testuinguruan, proba-bankuek berebiziko garrantzia dutela teknologia berritzaileak eta berrikuntza energetikorako estrategiak probatzeko eta fintzeko. Esperimentatzeko, ikasteko eta praktika arrakastatsuak zabaltzeko ingurune dinamikoa eskaintzen dute.

Ondoren, jasangarritasun energetikoan leihatila bakar gisa lan egiten duten hurbileko bulegoen printzipioak eta abantailak aztertu ziren. Horretarako Txari Vallejo Bilboko Udal Etxebizitzen Arkitektoa, Nagore Urrutia UPV/EHUko CAVIAR ikerketa-taldeko kidea eta Michael Heidenreich Technikum Wien Zientzia Aplikatuen Unibertsitateko Energia Berriztagarrien saileko kidea izan ziren. Bertan, BIRTUOSS (Opengela programa) eta Prolight proiektuei lotutako onura errealak eta praktika onenak nabarmentzen dituzten kasu praktikoak aurkeztu ziren.

Vallejok Opengela Programaren ikuspegiaren printzipioak, hainbat testuingurutan aplikatzea eta inplementazio horren bidez lortutako emaitzak azaldu zituen. Metodologia honek parte-hartze komunitarioaren, neurrirako konponbideen eta tokiko baliabideen aprobetxamenduaren garrantzia azpimarratzen du. Bilboko Otxarkoagaren kasuak ere deskribatu zituen, Otxar Opengela izeneko hurbileko bulegoarekin. «Auzo hau Bilboko hiri-berroneratzearen erdigune eta guztiontzako eredu bihurtzea nahi dugu», nabarmendu zuen. Energia berriztagarriei dagokienez, Otxarkoagan, Txotena kaleko eraikinetako batean, 18 eta 24 plaka fotovoltaiko ingururen ezarpena aipatu zuen.

Urrutiak azaldu zuen hiri-berroneratzean eraikuntza-lan gehienak energiarekin lotuta daudela. «Ondo dago irtenbide pasiboetan zentratzea, eraikinen arkitekturan. Izan ere, eskain dezakegun irtenbiderik demokratikoena da. Denontzat da», esan du. Irtenbide aktiboak ere badaude, egokitze termikoan eraginkortasun energetikoa hobetzen dutenak eta barneko tenperaturen kontrol handiagoa ahalbidetzen dutenak.

Hala ere, Urrutiak ohartarazi zuen oraindik ere badagoela arrakala energetiko bat Espainian, batez ere eraikinen modelizazio fisikoaren eta maizterren portaeraren zehaztasun ezak eraginda. Eta hor, leihatila bakarrak edo hurbileko bulegoak funtsezko elementu bihurtzen dira, herritarren artean energiaren erabileraren kontzientziazioa ahaldundu eta areagotu baitezakete. Era berean, egunerokoan energiaren erabilerari buruz ematen diren ikastaroen garrantzia azpimarratu zuen.

Leihatila bakarrei buruz ere hitz egin zuen Heidenreichek, Prolight proiektuaren parte ere badenak, eta, haren arabera, «energia-eraginkortasunari eta eguzki-proiektuei buruzko aholku integralak eman behar dituzte, alderdi teknikoak eta administratiboak betez»; izan ere, «energia-komunitatearen terminoa sortu berria da, eta jendearen artean ezagutzera eman behar da».

Jokin Garateak eta Irene Bertolamik, Eurac Research-eko ikertzaileak, energia-komunitateen sorkuntzan izandako esperientziak partekatu zituzten, eta parte hartzeko eta herritarrentzako eta auzoentzako onura anitzak identifikatzeko estrategiak jorratu zituzten.

Biek adierazi zuten oso garrantzitsua dela herritarrek eta stakeholder-ek proiektu horiek komunikatzea eta onartzea, proiektu horietan parte har dezaten. Energia-komunitate horien parte direla sentitu behar dute, eta proiektuaren inpaktu positiboak bertatik bertara esperimentatu behar dituzte. Garateak Tek San Fidelen adibidea jarri zuen Gernikan, Prolight-en proiektua, non hurbilketa kultural eta sortzaile baten bidez herritarrak inplikatzea lortu den, ekimenaren parte diren San Fidel Ikastola eta Kultur Etxea bezalako kolaboratzaileen bitartez.

Alessandro Rancati, EBko Politika Laborategikoa eta Europako Bauhaus Berrian aditua; Matina Di Gallo, Planet Idea-ko proiektuen kudeatzailea, eta Paula Ferrando, GNE Finance-ko proiektuen analista, auzoen arrakastan parte-hartze komunitarioak duen garrantziaz aritu ziren.

Rancatik ohartarazi zuen auzo bat «egokitze-sistema konplexua» dela, eta ezin dela erantzuna aurreikusi parametro arrazionaletan oinarrituta, koeboluzioan oinarrituta dagoela eta ezin direla aurreikusi komunitatearen «ezkutuko talentuak». Hala, kultura-desberdintasunak, interes-gatazkak eta lehentasunak, aurretik zeuden baldintzak eta ustekabeko gertaerak egon daitezke. Halaber, komunikatzeko beharra aipatu zuen, baina ikasteko asmoz, gobernantza-eredu bat bera ere ez dela perfektua eta gardentasuna, batzuetan ekonomikoki garestia dena, konfiantzan oinarritu behar dela.

Di Gallok D2FX proiektua aurkeztu zuen, Planet Smart Cityk garatutakoa. Bertan, ekimen berritzaileak gauzatzen dira, hala nola, gamifikazioa, egoiliarrak energiaren kudeaketan aktiboki inplikatzeko. Bertan sariak jasotzen dituzte, batasuna sustatuz eta banakako ahaleginak guztiontzako onuragarriak direla erakutsiz.

Ferrandok SHAPE-EU proiektua azaldu zuen, eta beste batzuentzat inspirazio gisa balio izan duten proiektuen lau adibide jarri zituen: Vilawatt (Viladecans), Lučeko (Eslovenia) energia-komunitatea, herrialdean garatu zuen lehena; Watteco kooperatiba (Katalunia), familiei eta komunitateei energia-autosufizientzia lortzen laguntzen diena; eta Las Naves Brillen (Valentzia).

Eguneko azken hitzaldian, Pablo Agustinek, TECNALIA Ikerketa eta Berrikuntzako ikertzaileak, eta Noelia Ortizek, BUILD:INN-eko zuzendari teknikoak, barrutien mailan energia berriztagarrien potentziala aztertu zuten. Etxebizitzak berritzeko 360º-ko hainbat soluzio teknologiko eta material berritzaile aurkeztu zituzten, energetikoki positiboak diren auzoak eraikitzeko eta EBko proiektuetan arrakastaz aplikatzeko, hala nola BIRTUOSS eta drOp (zehazki, Ermuko Santa Ana auzoan).

Ikastaroko bigarren eguna Gernikan izan da, San Fidel Ikastolako auditorioan hain zuzen ere, eta eskolak duen energia komunitatera, TEK San Fidel izenekora, bisita egin zen. 600 m2-ko azalera hartzen duten 200 plaka fotovoltaiko ditu, eta inguruko 150 etxe eta saltokiri energia berriztagarria kontsumitzeko eta faktura elektrikoa murrizteko aukera ematen die. Gainera, urtean 885 tona CO2 isurtzea saihesten du, 25 urtez CO2 xurgatzen duten 3.500 zuhaitz landatzearen baliokideak.

Ondoren, Urdaibaiko Biosfera Erreserbako energia-komunitateen testuingurua aztertu da, Jose Maria Gorroño Gernika-Lumoko alkatearen, Mikel Magunazelaia Foruko alkatearen eta Javier Zuazola EDINOReko zuzendari komertzialaren eskutik, froga daitezkeen onurak nabarmentzen dituzten kasu praktikoen bitartez.

Amaitzeko, Ugaitz Gaztelu View arkitekturaren sortzaileetako bat eta Euskal Herriko Unibertsitateko irakasleak, Jokin Garatea Foruko Iraunkortasun sailburuak eta Alba Juncal UPV/EHUko CAVIAR Ikerketa Taldeko kideak energia positiboko auzoak eraikitzeko jasangarritasunaz eta eskalagarritasunaz eztabaidatu dute. Hala, energia-eraginkortasunerako berrikuntza jasangarriko ereduei buruz hitz egin da; baita inguruan naturan oinarritutako irtenbideak hartzeaz ere, eta, zehazkiago, EBko iCOSHELL proiektuari buruz, eta energia positiboko auzoetako jardunbide egokiei buruz.

Hitzaldiak amaitu ondoren, parte-hartzaileek ikasitako guztia praktikan jarri dute baterako lan artistiko baten bidez, eta eraginkortasun energetikoko eta naturan oinarritutako irtenbideetako proiektuak bisitatu dituzte Foruan.

OPENGELA NEWSLETTER

JASO ITZAZU OPENGELAREKIN LOTUTAKO ALBISTE GUZTIAK
Europar Batasunak kofinantzatua. Adierazitako ikuspuntuak eta iritziak egileenak baino ez dira, eta ez dituzte nahitaez EBrenak edo CINEArenak islatzen. Europar Batasuna eta finantzaketa-agintaritza ezin dira horien erantzuletzat jo.

Un curso de verano da las pautas para que los barrios generen, gestionen y consuman su propia energía

  • Organizado por el clúster GAIA y en colaboración con los socios del proyecto BIRTUOSS (Programa Opengela), el Curso Internacional de Verano de la UPV/EHU sobre Comunidades Energéticas se ha celebrado en Bilbao y Urdaibai.
  • Se han presentado casos de éxito de comunidades energéticas establecidas por toda Europa y se ha analizado la necesidad de empoderar a la ciudadanía y a los stakeholders para implicarlos en este tipo de proyectos.

Durante los días 4 y 5 de julio se ha celebrado entre Bilbao, Gernika-Lumo y Forua el Curso Internacional de Verano de la UPV/EHU sobre Comunidades Energéticas, cuyo eje principal es el empoderamiento a través de la energía sostenible. En él se ha explorado el potencial transformador de los barrios energéticamente positivos como semillas de ciudades descarbonizadas y sostenibles.

Los asistentes se han sumergido en las oportunidades que ofrecen las oficinas de proximidad, abordando teorías, estrategias prácticas y experiencias tangibles a través de bancos de pruebas en los que han participado partes interesadas en procesos de regeneración urbana. Además, se han realizado visitas guiadas a casos de éxito como la ‘Otxar Opengela’ de Otxarkoaga en Bilbao y la comunidad energética Tek San Fidel en Gernika-Lumo.

El principal objetivo de este curso era proporcionar a los participantes un conocimiento profundo de las comunidades energéticas como modelo innovador de generación y gestión sostenible de la energía. Una vez finalizado, ya estarían capacitados para liderar iniciativas de barrios energéticos, aplicando soluciones prácticas y sostenibles en sus propios entornos.

La jornada inaugural corrió a cargo de Ignacio de la Puerta, director de Planificación Territorial y Agenda Urbana del Gobierno Vasco y líder del proyecto BIRTUOSS (Programa Opengela); Momir Tabakovic, profesor e investigador Universidad de Ciencias Aplicadas Technikum Wien, y Jokin Garatea, director del curso de verano y responsable internacional de GAIA.

De la Puerta abrió el curso de verano con una perspectiva desde la administración pública y el trabajo gubernamental en la extensión del modelo desarrollado con el Programa Opengela en Euskadi. Asimismo, afirmó que “las comunidades energéticas y los distritos de energía positiva son la vanguardia de la transición energética, y que “estos conceptos implican que las comunidades locales generen, gestionen y consuman energía de forma sostenible”.  El objetivo es conseguir “barrios amigables, habitables y digitales” con “instalaciones de producción de energía compartidas en los barrios que los conviertan en barrios de balance energético positivo”, generando nuevas oportunidades de actividad económica ubicadas en el propio barrio, como pueden ser los espacios de coworking, lo que incidirá en su revitalización.

Tabakovic expuso el ejemplo de las comunidades y distritos energéticos dentro del proyecto Prolight, del que es coordinador. Tiene como objetivo capacitar a la ciudadanía de los distritos participantes para que se conviertan en socios activos y responsables de la necesaria transición hacia una baja emisión de carbono. Esos seis distritos de demostración se encuentran en Viena, Milán, Gernika-Lumo, Vaasa (Finlandia), Matosinhos (Portugal) y Kozani (Grecia). Y, de hecho, en cuatro distritos (Gernika-Lumo, Milán, Matonsinhos y Kozani) ya han obtenido unas conclusiones preliminares.

Garatea dijo que, en el contexto de eficiencia energética, los bancos de pruebas juegan un papel crucial en testear y refinar tecnologías innovadoras y estrategias para la renovación energética. Proveen un entorno dinámico para la experimentación, el aprendizaje y la ampliación de prácticas de éxito.

Después, se exploraron los principios y ventajas de las oficinas de proximidad, trabajando como ventanillas únicas en la sostenibilidad energética, de la mano de Txari Vallejo, arquitecta de Viviendas Municipales de Bilbao; Nagore Urrutia, del grupo de investigación CAVIAR UPV/EHU, y Michael Heidenreich, del departamento de Energías Renovables de la Universidad de Ciencias Aplicadas Technikum Wien. Para ello, se presentaron casos prácticos que ponen de relieve los beneficios tangibles y las mejores prácticas en vinculadas a los proyectos BIRTUOSS (programa Opengela) y Prolight.

Vallejo explicó los principios del enfoque del programa Opengela, su aplicación en distintos contextos y los resultados conseguidos a través de esta implementación. Esta metodología subraya la importancia de la participación comunitaria, las soluciones a medida y el aprovechamiento de los recursos locales. También describió el caso de Otxarkoaga en Bilbao, con su oficina de proximidad, denominada Otxar Opengela. “Queremos que este barrio se convierta en el centro de la regeneración urbana en Bilbao y un ejemplo para todos”, enfatizó. En términos de energías renovables, habló de la instalación de entre 18 y 24 placas fotovoltaicas en Otxarkoaga, en uno de los edificios de la calle Txotena.

Urrutia explicó que en la regeneración urbana la mayoría de las obras de construcción están relacionadas con la energía. “Está bien centrarse en soluciones pasivas, en la arquitectura de los edificios. De hecho, es la solución más democrática que podemos ofrecer. Es para todos”, ha dicho. También existen las soluciones activas, que mejoran la eficiencia energética en el acondicionamiento térmico y permite un mayor control de las temperaturas interiores.

Aun así, Urrutia advirtió de que todavía existe una brecha energética en España causada principalmente por la inexactitud de la modelización física de los edificios y del comportamiento de los inquilinos. Y aquí es donde las ventanillas únicas u oficinas de proximidad se convierten en un elemento esencial, ya que pueden empoderar y aumentar la concienciación del uso de la energía entre los vecinos y las vecinas. Asimismo, hizo hincapié en la importancia de los cursos que se imparten sobre el uso de la energía en el día a día.

Sobre las ventanillas únicas también habló Heidenreich, que también forma parte del proyecto Prolight, y que, según él, “deben ofrecer consejos integrales en eficiencia energética y proyectos solares, cubriendo aspectos técnicos y administrativos”, ya que “el término de comunidad energética es de reciente creación y necesita darse a conocer entre la gente”.

Jokin Garatea e Irene Bertolami, investigadora en Eurac Research, compartieron experiencias en la creación de comunidades energéticas y abordaron estrategias de participación e identificación de múltiples beneficios para los ciudadanos y los barrios.

Ambos coincidieron en la importancia de la comunicación y de la aceptación de estos proyectos por parte de la ciudadanía y los stakeholders para involucrarse en ellos. Deben sentir que forman parte de esas comunidades energéticas y experimentar de primera mano los impactos positivos del proyecto. Garatea puso el ejemplo de Tek San Fidel en Gernika, proyecto de Prolight, en el que a través de un acercamiento cultural y creativo se ha conseguido involucrar a la ciudadanía mediante colaboradores como Ikastola San Fidel y la Kultur Etxea, que forman parte de la iniciativa.

Alessandro Rancati, del Laboratorio de Políticas de la UE y experto en la Nueva Bauhaus Europea; Matina Di Gallo, gestora de proyectos en Planet Idea, y Paula Ferrando, analista de proyectos de GNE Finance, se refirieron a la importancia de la participación comunitaria en el éxito de los barrios.

Rancati advirtió de que un barrio es un “sistema adaptativo complejo” donde no se puede predecir la respuesta basándose en parámetros racionales, que está basado en la coevolución y donde no se pueden predecir los “talentos ocultos” de la comunidad. Así, pueden existir diferencias culturales, conflictos de intereses y prioridades, condiciones preexistentes y eventos inesperados. También mencionó la necesidad de comunicar, pero con un propósito de aprendizaje, de que ningún modelo de gobernanza es perfecto y que la transparencia, que en ocasiones es económicamente costosa, necesita apoyarse en la confianza.

Di Gallo presentó el proyecto D2FX, desarrollado por Planet Smart City, en el que se llevan a cabo iniciativas innovadoras como la gamificación para involucrar activamente a los residentes en la gestión de la energía y en el que reciben recompensas fomentando así la unidad y demostrando que los esfuerzos individuales benefician a todos.

Ferrando explicó el proyecto SHAPE-EU y puso cuatro ejemplos de proyectos que han servido como inspiración para otros como  han sido el de Vilawatt en Viladecans; el de la comunidad energética en Luče (Eslovenia), la primera que desarrolló en el país; el de la cooperativa Watteco en Cataluña que ayuda a familia y comunidades a conseguir autosuficiencia energética, y el de Las Naves Brillen en Valencia.

En la última charla del día, Pablo Agustín, investigador de TECNALIA Investigación e Innovación, y Noelia Ortiz, directora técnica de BUILD:INN, exploraron el potencial de las energías renovables a nivel de distrito; presentaron varias soluciones tecnológicas y materiales innovadoras de 360º para la renovación de viviendas con el fin de construir barrios energéticamente positivos y la aplicación con éxito en proyectos de la UE como BIRTUOSS y drOp (concretamente en el barrio de Santa Ana en Ermua).

El segundo día del curso ha transcurrido en Gernika, concretamente en el auditorio de la Ikastola San Fidel, con una visita a la comunidad energética local que tiene la escuela, denominada TEK San Fidel. Cuenta con 200 placas fotovoltaicas que ocupan una superficie de 600 m2 y permiten a 150 hogares y comercios del entorno consumir energía renovable y reducir su factura eléctrica. Además, evita la emisión de 885 toneladas anuales de CO2, equivalentes a plantar 3.500 árboles que absorban CO2 durante 25 años.

Después, se ha explorado el contexto de las comunidades energéticas en la Reserva de la Biosfera de Urdaibai de la mano de Jose Maria Gorroño, alcalde de Gernika-Lumo; Mikel Magunazelaia, alcalde de Forua, y Javier Zuazola, director comercial de EDINOR mediante casos prácticos que ponen de relieve beneficios demostrables.

Para finalizar, Ugaitz Gaztelu, cofundador de View arkitektura y profesor de la Universidad del País Vasco; Jokin Garatea, consejero de Sostenibilidad de Forua, y Alba Juncal, del Grupo de Investigación CAVIAR UPV/EHU, han debatido sobre la sostenibilidad y escalabilidad para construir barrios con energía positiva. Así, se ha hablado sobre los modelos de renovación sostenible para la eficiencia energética; la adopción de soluciones basadas en la naturaleza en la zona, y más concretamente, del proyecto iCOSHELL de la UE, y las buenas prácticas de barrios de energía positiva.

Una vez acabadas las ponencias, los participantes han puesto en práctica todo lo aprendido a través de un trabajo artístico conjunto y han visitado proyectos de eficiencia energética y de soluciones basadas en la naturaleza en Forua.

OPENGELA NEWSLETTER

Recibe todas las noticias relacionadas con Opengela.
Co-financiado por la Unión Europea. Los puntos de vista y opiniones expresadas son únicamente los de sus autores y no reflejan necesariamente los de la UE o CINEA. Ni la Unión Europea ni la autoridad financiadora pueden ser consideradas responsables de ellos.

Flandriako ordezkaritza batek hiri-berroneratzeko Opengela eredua ezagutu du

Ostegunean, hilak 6, Otxarkoagako opengelan izan zen Flandesko eskualdeko ordezkaritza bat, 50 goi-karguk eta hainbat alorretako funtzionarioek osatua, hala nola energia, ekonomia zirkularra, ingurumena, mugikortasuna, ondarea eta justizia.

Helburua zen Opengela programaren xedeak azaltzea, ikuspegi integral eta zeharkako baten bidez, eta, ondoren, auzoan zehar ibilbide bat egin zen. Bisita hau Euskadiren eta Flandesen arteko harremanaren eta Flandeseko funtzionarioen elkarteak urtero antolatzen duen bidaiaren parte da

Han izan ziren Eusko Jaurlaritza; GAIA; EDE Fundazioa; Build:Inn; Bilboko Udal Etxebizitzak eta ACLIMAko ordezkariak.

OPENGELA NEWSLETTER

JASO ITZAZU OPENGELAREKIN LOTUTAKO ALBISTE GUZTIAK
Europar Batasunak kofinantzatua. Adierazitako ikuspuntuak eta iritziak egileenak baino ez dira, eta ez dituzte nahitaez EBrenak edo CINEArenak islatzen. Europar Batasuna eta finantzaketa-agintaritza ezin dira horien erantzuletzat jo.

A delegation from the Flemish region gets to know the Opengela model of urban regeneration

On 6 June, a delegation from the Flemish region made up of 50 senior officials and civil servants from areas such as energy, circular economy, environment, mobility, heritage and justice was welcomed at the Otxarkoaga neighbourhood office (Bilbao).

The objective was to explain the objectives of the Opengela programme in its integral and transversal vision, and afterwards a tour of the neighbourhood was carried out. This visit is contextualised in the relationship between The Basque Country and Flanders and the trip that the association of civil servants from Flanders organises every year.

Representatives of the Basque Government; GAIA; EDE Fundazioa; Build:Inn; Bilbao Municipal Housing and ACLIMA were at the meeting.

OPENGELA NEWSLETTER

Receive all news related to Opengela
Co-funded by the European Union. The views and opinions expressed are solely those of the authors and do not necessarily reflect those of the EU or CINEA. Neither the European Union nor the funding authority can be held responsible for them.

Una delegación de Flandes conoce el modelo Opengela de regeneración urbana

El jueves, día 6, se recibió en la opengela de Otxarkoaga a una delegación de la región de Flandes compuesta por 50 altos cargos y funcionarios de ámbitos como los de la energía, economía circular, medio ambiente, movilidad, patrimonio o justicia.

El objetivo era explicarles los objetivos del programa Opengela en su visión integral y transversal, y posteriormente se realizó un recorrido por el barrio. Esta visita se contextualiza en la relación entre Euskadi y Flandes y el viaje que cada año la asociación de funcionarios de Flandes organiza.

Estuvieron presentes representantes del Gobierno Vasco; GAIA; EDE Fundazioa; Build:Inn; Viviendas Municipales de Bilbao y ACLIMA.

OPENGELA NEWSLETTER

Recibe todas las noticias relacionadas con Opengela.
Co-financiado por la Unión Europea. Los puntos de vista y opiniones expresadas son únicamente los de sus autores y no reflejan necesariamente los de la UE o CINEA. Ni la Unión Europea ni la autoridad financiadora pueden ser consideradas responsables de ellos.

Alex Carrascosa (EDE): “The ability to build trust is the great strength of the ‘opengelas’”.

Alex Carrascosa is a consultant for EDE Fundazioa, one of the entities that participates as a partner in the BIRTUOSS project, through which the Opengela programme is being developed. Through listening, EDE Fundazioa collects testimonies from all the people involved in this European urban regeneration project: their concerns, their complaints, their assessments, their proposals for improvement, among others.

In this interview, he explains the role of the foundation in the project, and provides details of the study they carried out at the end of 2023 on the assessment of the service of the neighbourhood offices (‘opengelas’) by the different people involved in the pilot experiences in the neighbourhoods of Txonta and Otxarkoaga: the process of elaboration, the weaknesses and strengths detected in the service, the lessons learned, the most mentioned proposals for improvement and the conclusions they drew from the study.

Which is the role of EDE Fundazioa in the Opengela project?

Throughout the process of urban regeneration, and in particular the rehabilitation of buildings, we take care of the social and human side of the work for the people involved. Not only for the people who will experience or live the effects of the refurbishment, but also for all those involved in the works.

EDE Fundazioa listens to the beneficiaries first and foremost because they are in vulnerable situations. After all, these urban regeneration processes are carried out in old housing estates, many of which are social housing estates. These are buildings with very simple dwellings that do not meet energy efficiency requirements, have accessibility problems or are affected by multiple problems. In addition, their neighbourhoods are generally elderly and all these habitats need to be adapted to their needs. This is why these urban regeneration processes are carried out wherever there is a population, an urban centre or a group of people with needs that require economic, training and communication support to carry out works of this magnitude, as well as institutional support and assistance. What we are doing is listening to the reality of these people.

You recently presented the conclusions of a study to Opengela’s partners. Tell us more in detail about it.

The study basically consisted of identifying all the professional sectors involved in urban regeneration interventions and the beneficiaries, in other words, all the people involved. We wanted to identify the real people involved in the process of building rehabilitation or urban regeneration as a whole. We are talking about three main groups. The first would be the beneficiaries or owners of the dwellings in the buildings to be refurbished; the second would be the staff of the ‘opengela’ itself, and the third would be the professional entities that have been involved in the building rehabilitation and urban regeneration works. The idea was to locate the reference people in these groups, interview them and gather as much sensitive information as possible from these three groups. And here I would like to clarify something to avoid confusion: what we are assessing in the report is not so much the degree of satisfaction with regard to building renovation or urban regeneration works, but with regard to the Opengela service. Therefore, the contents and results of the report revolve around the service from the perspective of its protagonists: the professionals who offer the service, the beneficiaries who experience it and the professionals who rely on it.

How was the process of carrying out the study?

First, we identified the stakeholders. Once identified, we proceeded to look for the reference people for each group. The study was carried out for two neighbourhoods, Otxarkoaga in Bilbao and Txonta in Eibar. Therefore, we interviewed the Municipal Housing Agency of Bilbao in the case of Otxarkoaga and the Local Development Agency Degebesa in the case of Txonta and, from there, we located the teams or people who are providing the service in the offices in order to interview them. Once the office teams had been interviewed, they helped us to contact the neighbours who wanted to give an interview or fill a survey about the service. In the survey we asked questions about the accessibility of the office or the information provided by the ‘opengela’ to the neighbourhoods; about counselling and accompaniment; about funding mechanisms, if any; and about the post-rehabilitation experience. On this last point, it was not possible to speak in absolute terms in either of the two places because there were works still to be completed or started.

In addition, through the ‘opengelas’ we also located professionals who had been involved in the works, which are the architectural firms, the construction companies and other people and entities involved such as the property administrators. They were invited to two face-to-face meetings. The interviews were very valuable as they brought us very interesting recommendations.

Going into the study in more detail, what were the main strengths of the Opengela service that you identified?

The great strength identified is the unanimity of the positive judgement of the service. All three groups consulted gave it a very positive assessment.  In the case of the neighbours, it is even more positive because the Opengela service is a technical ally with authority in different areas and helps them as an intermediary. The fact of having an entity next to them that is perfectly familiar with the technical and legal context favours mediation between the needs of the users and the product offered by the professional entities. This relationship, which is usually very vertical and unequal, is balanced and horizontalised thanks to the ‘opengela’.

At the same time, however, the service also has a very positive effect on the professional entities, as it acts as an intermediary that lightens their workload and also acts as a kind of filter. The works bring with them problems of all kinds that affect personal and everyday aspects of people’s daily lives. The neigbourhood office also helped them to ‘humanise’ the service, as it made them aware of how they often operate more from the interest of the company than from the interest of the client.

Another of the great strengths of ‘opengela’ is the fact of having a team that combines different profiles. This multidisciplinary nature has been covered in Otxarkoaga due to the role played in large part by Bilbao Municipal Housing, but in Txonta it was not possible due to various circumstances; in fact, there was only one person working in the office. For this reason, it is necessary for the new offices to have four clearly identified profiles: technical, legal, administrative and social.

What about weaknesses?

I wanted to emphasise this last profile (the social one) through the need to have social workers, who are figures that all inclusion systems have and who are fundamental to work as neural connectors between the demands of rehabilitation and the realities of the people affected. In fact, it could be said that social workers are the ones who activate and develop the most human sensitivity of the rest of the necessary profiles.

In the end, we are talking about a sum of owners and tenants and, even if all possible mechanisms are put in place, there will always be at least one cohabitation unit in a dwelling with a problem that makes it difficult or impossible for it to fit into this complex chain. As soon as one link fails, the chain is completely damaged. This is why the figure of the social worker is essential, as he or she not only accompanies and detects what is there, but is also particularly sensitive to those episodes that can break the chain.

There is also another aspect related to this, and that is that exclusion involves many aspects of personal life, and just as a situation of personal disadvantage can become chronic or complex, in some populations it can even become ‘zoned’. It is therefore necessary to understand what happens in these places, because it is not a question of providing solutions to the physical conditions of some dwellings, but of contributing to the solution of the reality of people in very critical situations.

What do you think have been the main lessons you have learned during these months of work?

All the groups and people interviewed agreed on the need for the Opengela service to cover the different technical, social, legal and administrative areas, but also to address relational skills. This has been extremely important, the fact of ‘personalisation’, since in the end, at the end of each intervention, there is a group of people who are going to receive that impact, whether good or bad.

Another issue that was also addressed was that of financial aid. Two problems arose with regard to financial aid. On the one hand, the concurrence of different lines of funding and their lack of coordination in terms of both timing and management, which continues to be a challenge for the service. On the other hand, from the point of view of the owners, the time of payment of the subsidies does not coincide with the deadline for payment of the works, which requires the payment of large sums of money in advance. This adds to the challenge of providing financing mechanisms to communities and, above all, to the most vulnerable people.

Which proposals for improvement were most frequently mentioned?

There is one issue that should not be forgotten, which is the maintenance of the staff (or subrogation) of the ‘opengela’, at least for the duration of the rehabilitation works, including post-rehabilitation. The idea that we must keep in mind is that the neighbours, during the sensitive period of the works, should have the same reference people in the office, given that the greatest difficulty, as in any human process, is the generation of trust, which all the agents point out as the ‘key’ of the service. Once this trust has been created, it would be senseless to interrupt continuity and even change the people in charge of the office for a purely administrative requirement, as this would distort the service and cause enormous unease among users. In short, it is a question of adjusting all deadlines or administrative mechanisms to respect and care for this trust, which, I insist, is the most precious value of the ‘opengela’.

EDE Fundazioa, as a social partner of Opengela, what conclusions have you drawn from this study?

Opengela, whether public or public-private, is still a service. As such, it is established in the face of citizens and, therefore, its fundamental value is the generation of trust. In fact, although it is conceived as a ‘one-stop shop’, it is rather an open room – as we have witnessed – where the neighbourhood can express itself and be assisted. This model of attention differs from the classic counter where we are often dismissed as if we were a problem. Opengela operates the other way around: understanding people as part of the solution. Another associated characteristic is that it acts as a small office, more than ‘of inclusion’, but at least ‘of attention’, since it is a space that is aware of the different levels and impacts that affect the realities of building rehabilitation and urban regeneration and addresses these levels consequently through a multi-profile service.

OPENGELA NEWSLETTER

Receive all news related to Opengela
Co-funded by the European Union. The views and opinions expressed are solely those of the authors and do not necessarily reflect those of the EU or CINEA. Neither the European Union nor the funding authority can be held responsible for them.

Alex Carrascosa (EDE): “Konfiantza sortzeko gaitasuna da ‘opengelen’ indar handia”

Alex Carrascosa EDE Fundazioko aholkularia da, Opengela programa garatzen ari den BIRTUOSS proiektuko bazkide gisa parte hartzen duen erakundeetako bat. Entzuteko lan baten bidez, hirien berroneratzea zabaltzea ardatz duen programa europar honetan parte hartzen duten pertsona guztien testigantzak jasotzen ditu: haien kezkak, kexak, balorazioak, hobetzeko proposamenak, etab.

Elkarrizketa honetan, fundazioak proiektuan izan duen zeregina azaldu du, eta Txonta eta Otxarkoaga auzoetako esperientzia pilotuetan parte hartu duten pertsonek hurbiltasun-bulegoen (‘opengelen’) zerbitzuari buruz 2023. urtearen amaieran egin zuten azterketaren xehetasunak eman ditu: elaborazio-prozesua, zerbitzuan hautemandako ahuleziak eta indarguneak, ikasitako lezioak, hobekuntza-proposamen aipatuenak eta azterlanetik atera zituzten ondorioak.

Zein da EDE Fundazioaren zeregina Opengela proiektuan?

Hiri-berroneratze prozesu osoan, zehazki eraikinak birgaitzeko obretan, gu alderdi sozialaz arduratzen gara, eta bertan esku hartzen duten pertsonen lanik gizatiarrenaren aldea jorratzeaz. Ez bakarrik errehabilitazioaren ondorioak esperimentatu edo biziko dituzten pertsonena, baita obra horretan parte hartzen duten eragile guztiena ere.

EDE Fundazioak entzuteko lana egiten du, lehenik eta behin onuradunen artean, egoera zaurgarrian baitaude. Izan ere, azkenean, hiri-berroneratze prozesu horiek etxebizitza-parke zaharretan egiten ari dira, horietako asko erregimen sozialean. Etxebizitza oso sinpleak dituzten eraikinak dira, energia-eraginkortasuneko baldintzei erantzuten ez dietenak, irisgarritasun-zailtasunak dituztenak edo askotariko arazoak dituztenak. Eta, gainera, herritarrak, oro har, adinekoak dira, eta habitat horiek guztiak beren beharretara egokitu behar dira. Beraz, hiri-berroneratze-prozesu horiek populazio bat, biztanle-gune bat edo premia ekonomiko, formatibo eta komunikazionalak dituzten pertsonen multzo bat dagoen edo identifikatuta dagoen lekuetan egiten dira, eta euskarria eta laguntza instituzionala behar dute. Pertsona horien errealitatea entzuten dugu.

Duela gutxi, azterlan baten ondorioak aurkeztu zenizkieten Opengelako bazkideei. Kontaiguzu xehetasun gehiago zeri buruz ari den.

Azterlana, funtsean, hiri-berroneratzeko esku-hartzeetan parte hartzen duten sektore profesional guztiak eta onuradunak identifikatzean zetzan, hau da, inplikatutako pertsona guztiak identifikatzean. Eraikinak birgaitzeko edo hiria osotasunean berroneratzeko prozesuan zerikusia duten hezur-haragizko pertsonak identifikatzea. Hiru talde handi ditugu. Lehenengoa, birgaituko diren eraikinetan dauden etxebizitzen onuradunak edo jabeak izango lirateke; bigarrena, opengeletako langileak; eta hirugarrena, eraikinak birgaitzeko eta hiria berroneratzeko lanetan parte hartu duten erakunde profesionalak. Helburua zen talde horietako erreferentziazko pertsonak aurkitzea, elkarrizketatzea eta hiru talde horiei buruzko informazio posible eta sentikor guztia biltzea. Eta hemen bai, ñabardura bat egin nahi dut nahasteak saihesteko: txostenean baloratzen duguna ez da eraikinak birgaitzeko edo hiria berroneratzeko obrei buruz dagoen gogobetetze-maila, Opengela zerbitzuari buruzkoa baizik. Beraz, txostenaren edukiak eta emaitzak zerbitzuaren ingurukoak dira: zerbitzuaren protagonistak, zerbitzua eskaintzen duten langileak, zerbitzua eskaintzen duten onuradunak eta horretan laguntzen duten profesionalak.

Nolakoa izan zen azterlana egiteko prozesua?

Lehenik, interes-taldeak identifikatu genituen. Identifikatu ondoren, talde bakoitzeko erreferentziazko pertsonak bilatu genituen. Azterlana bi auzori buruz egin zen: Otxarkoagari buruz (Bilbo) eta Txontari buruz (Eibar). Beraz, Otxarkoagaren kasuan Bilboko Udal Etxebizitzak erakundearekin eta Txontaren kasuan Degebesa Tokiko Garapen Agentziarekin elkarrizketatu ginen, eta, hortik aurrera, bulegoetan zerbitzua ematen ari diren talde edo pertsonak aurkitu genituen, haiekin elkarrizketatzeko. Bulegoetako taldeak elkarrizketatu ondoren, elkarrizketa bat egin nahi zuten edo zerbitzuari buruzko galdetegi bati erantzun nahi zioten bizilagunekin harremanetan jartzen lagundu ziguten. Galdera-sortan galdera hauek egiten genituen: bulegorako irisgarritasunari buruz edo ‘opengelatik’ bizilagunei emandako informazioari buruz; aholkularitzari eta laguntzari buruz; finantzaketa-mekanismoei buruz, halakorik izan bazen; eta berroneratzearen ondoko esperientziari buruz. Azken puntu horretan ezin izan zen termino absolututan hitz egin bi lekuetako batean ere, oraindik amaitu gabeko edo hasteke zeuden obrak zeudelako.

Gainera, ‘opengelen’ bidez, obretan esku hartu zuten profesionalak ere aurkitu genituen: arkitektura-estudioak, eraikuntza-enpresak eta tartean zeuden beste pertsona eta erakunde batzuk, hala nola finken administratzaileak. Idatzi eta bi bilera presentzialetara gonbidatu genituen. Elkarrizketek balio handia izan zuten, oso gomendio interesgarriak ekarri baitzizkiguten.

Azterlanean xehetasun handiagoz sartzearren: zeintzuk izan ziren Opengela zerbitzuaren indargune nagusiak?

Identifikatutako indar handiena zerbitzuaren iritzi positiboaren inguruko adostasuna da. Kontsultatutako hiru taldeek oso modu positiboan baloratu zuten. Auzotarren kasuan positiboagoa da, Opengela zerbitzua aliatu teknikoa delako, hainbat esparrutan autoritatea duena eta solaskide gisa laguntzen diena. Testuinguru tekniko eta juridikoa ondo ezagutzen duen erakunde bat ondoan izateak erabiltzaileen premien eta erakunde profesionalek eskaintzen duten produktuaren arteko bitartekaritza ahalbidetzen du. Harreman hori, normalean, oso bertikala eta desorekatua izaten da; ‘opengelari’ esker, orekatu eta horizontalizatu egiten da.

Baina, aldi berean, erakunde profesionalentzat ere oso eragin positiboa du zerbitzuak, lana arintzen dien bitartekotza-lana egiten baitu, eta, gainera, iragazki moduko bat da. Lanek era guztietako problematikak dakartzate berekin, pertsonen egunerokotasunaren alderdi pertsonaletan eta egunerokoetan eragiten dutenak. Opengelak «telefono gorri» horretatik askatzen ditu. Era berean, bulegoak zerbitzua «gizatiartzen» laguntzen zien; izan ere, askotan enpresaren interesetik gehiago jarduten da bezeroaren interesetik baino.

Opengelaren beste indargune handi bat profil desberdinak konbinatzen dituen talde bat izatea da. Otxarkoagan, neurri handi batean Udal Etxebizitzek izan duten rolak bete du diziplinartekotasun hori, baina Txontan ezinezkoa izan zen, hainbat arrazoirengatik; izan ere, pertsona bakarra zegoen bulegoan. Horregatik, beharrezkoa da eratzen diren bulego berrietan edo dagoeneko irekita daudenetan argi identifikatutako lau profil egotea: teknikoa, legala, administratiboa eta soziala.

Eta ahuleziak?

Azken profil hori (soziala) nabarmendu nahi nuen, gizarte-langileak izateko premiaren bidez. Izan ere, figura horiek inklusio-sistema guztiek dituzte, eta funtsezkoak dira errehabilitazioaren eskakizunen eta kaltetutako pertsonen errealitateen arteko lotura neuronal gisa lan egiteko. Izan ere, esan liteke gizarte-langileek aktibatzen eta garatzen dutela beharrezko gainerako profilen sentsibilitaterik gizatiarrena.

Azkenean, jabe eta maizter multzo bati buruz ari gara, eta, mekanismo posible guztiak bultzatzen badira ere, beti egongo da gutxienez bizikidetza-unitate bat etxebizitza batean kate konplexu horretan engranatzea zailduko edo eragotziko dion arazo batekin. Katebegi batek huts egiten duen ezeri ez baitzaio katea erabat kaltetzen. Hori dela eta, gizarte-langilearen figura ezinbesteko bihurtzen da; izan ere, dagoena laguntzeaz eta detektatzeaz gain, bereziki sentibera da engranajea hautsi dezaketen gertakari horiekiko.

Horrekin lotutako beste alderdi bat ere badago: bazterketak bizitza pertsonalaren alderdi asko hartzen ditu bere baitan, eta desabantaila pertsonaleko egoera kroniko bihurtu edo konplexuago bihurtu daitekeen bezala, populazio batzuetan «zonifikatu» ere egin daiteke. Beraz, beharrezkoa da ulertzea zer gertatzen den leku horietan, kontua ez baita etxebizitzen baldintza fisikoei irtenbideak ematea, bizkar gainean motxila astunak dituzten pertsonen errealitatea konpontzen laguntzea baizik.

Zure ustez, zeintzuk izan dira hilabete hauetan ikasi dituzuen ikasgai nagusiak?

Elkarrizketatutako kolektibo eta pertsona guztiak bat zetozen Opengela zerbitzuak arlo tekniko, sozial, legal eta administratibo guztiak barne hartzeko premian, baina harreman-eskumenei ere erantzun behar zien. Hori oso garrantzitsua izan da, «pertsonalizatzea»; izan ere, azkenean, esku-hartze bakoitzaren muturrean, eragin hori jasoko duen pertsona-multzo bat dago, ona edo txarra izan.

Beste gai bat ere jorratu zen: laguntza ekonomikoak. Bi arazo izan ziren horien inguruan. Alde batetik, finantzaketa-ildo desberdinak egotea eta denboran nahiz kudeaketan koordinaziorik ez izatea, eta hori oraindik ere erronka bat da zerbitzuarentzat. Bestalde, jabeen tokitik, dirulaguntzak ordaintzeko unea ez dator bat obrak ordaintzeko epearekin, eta horrek aldez aurretik diru-kopuru garestiak ordaintzea eskatzen du. Beraz, erkidegoei eta, batez ere, pertsona ahulenei finantzaketa-mekanismoak emateko erronka gehitu da.

Zer hobekuntza-proposamen aipatu dira gehien?

Bada alde batera utzi ezin dugun kontu bat: Opengela zerbitzuko langileak (edo subrogazioa) mantentzea, gutxienez birgaitze-obrek irauten duten denboran, errehabilitazioaren ostekoa barne. Obrak egiten ari diren bitartean, bizilagunek bulegoan erreferentziazko pertsona berberak izan beharko lituzketela pentsatu behar dugu; izan ere, zailtasunik handiena, edozein giza prozesutan bezala, eragile guztiek zerbitzuaren «gakotzat» jotzen duten konfiantza sortzea da. Behin konfiantza hori sortuta, zentzugabea litzateke, baldintza administratibo hutsagatik, jarraitutasuna etetea eta bulegoko karguari buruzko erreferentziak aldatzea, zerbitzua desitxuratuko litzatekeelako eta erabiltzaileengan ezinegon handia eragingo lukeelako. Azken batean, administrazio-epe edo -mekanismo guztiak konfiantza hori errespetatzera eta zaintzera egokitzea da kontua, eta hori da, berriz diot, ‘opengelaren’ baliorik preziatuena.

EDE Fundazioak, Opengelako bazkide soziala den aldetik, zer ondorio atera ditu azterlan hau egin zuenetik?

Opengela, publikoa edo publiko-pribatua izan, zerbitzu bat da. Beraz, herritarrei begira ezartzen da, eta, beraz, konfiantza sortzea da haren funtsezko balioa. Izan ere, «leihatila bakartzat» hartzen den arren, areto irekia da –eta hala egiaztatu dugu–, non auzotasuna adieraz daitekeen eta arreta jaso. Arreta-eredu hori ez dator bat erakusmahai klasikoarekin, askotan despatxatu egiten baikaituzte, arazo bat bagina bezala. Opengelak alderantziz jokatzen du: pertsonak konponbidearen ‘arte eta parte’ gisa ulertuz. Horri lotutako beste ezaugarri bat da mahai txiki gisa jokatzen duela, «inklusiokoa» baino gehiago, bai behintzat «arretakoa»; izan ere, eraikinen birgaitzearen eta hiri-berroneratzearen errealitateetan eragiten duten plano eta inpaktu desberdinen jakitun den espazioa da, eta, ondorioz, profil anitzeko zerbitzu baten bidez heltzen die plano horiei.

OPENGELA NEWSLETTER

JASO ITZAZU OPENGELAREKIN LOTUTAKO ALBISTE GUZTIAK
Europar Batasunak kofinantzatua. Adierazitako ikuspuntuak eta iritziak egileenak baino ez dira, eta ez dituzte nahitaez EBrenak edo CINEArenak islatzen. Europar Batasuna eta finantzaketa-agintaritza ezin dira horien erantzuletzat jo.

OPENGELA

Harpidetza zuzena

Logo

OPENGELA

Successful subscription

Logo

OPENGELA

Suscripción correcta

Logo